Jonas Welander försvarar sin doktorsavhandling i arbetslivsvetenskap

Disputationer och licentiatseminarier

Datum: 2017-06-20
Tid: 13.00 - 16.00
Plats: Mälardalens högskola, sal Beta, Västerås

Jonas Welander vid akademin för hälsa, vård och välfärd försvarar sin doktorsavhandling “Trust Issues: Welfare workers relation to their organisation” den 20 juni i sal Beta på MDH i Västerås.

Titel: “Trust Issues: Welfare workers relation to their organisation”.
 
Serienummer: 231.
 
Opponent är professor Lotta Dellve, Göteborgs universitet. Betygsnämnd är professor Christian Kullberg, MDH, docent Staffan Stranne, MDH, samt professor Tuija Muhonen, Malmö högskola.
 
Sammanfattning:
Under de senaste årtiondena har offentlig sektor varit föremål för omfattande reformering som i stor utsträckning tillskrivs new public management. Detta beskrivs som en styrningsregim där fokus på mätbara prestationer, kontinuerlig kostnadseffektivisering och rationalisering av verksamheterna även fått negativa följder i form av försämrade arbetsvillkor och ökad stressrelaterad ohälsa för de professionella yrkesgrupperna. Mot denna bakgrund var syftet med avhandlingen att utforska välfärdsarbetares relation till sin organisation. Detta har gjorts genom att undersöka hur psykosociala faktorer i termer av krav och resurser samt organisatoriska faktorer relateras till olika utfall som antas vara indikatorer för kvalitén i denna relation, som de anställdas hälsa och välbefinnande, lojalitet, tystnad eller att lämna organisationen.

Teoretiskt sett tar avhandlingen avstamp i psykologisk kontraktsteori, men använder också till andra begrepp och teorier inom arbetslivs- och organisationsforskning. Avhandlingen bygger på fyra empiriska delstudier där samtliga, utifrån olika analyser, belyser hur välfärdsarbetare uppfattat sin relation till sin organisation.

I den första studien genomfördes intervjuer med myndighetsutövande socialsekreterare som frivilligt slutat från sin arbetsplats där huvudsyftet var att utreda orsakerna till uppsägning.

Resultaten från Studie I visade att organisationens avvisande och tillrättavisande respons på deltagarnas upplevda arbetsrelaterade missnöjen förstärkte övertygelserna om att psykologiska kontraktsbrott inträffat, vilket ledde till uppsägning. För Studie II och III användes nationell enkätdata från medarbetare och chefer inom socialtjänstens myndighetsutövning. Resultaten från Studie II-III indikerade att om organisationerna vill påverka medarbetare att i mindre grad vilja lämna sitt arbete, motverka tystnad samt minska stressrelaterad ohälsa och samtidigt skapa förutsättningar för arbetstrivsel och organisationsengagemang behöver styrningen av verksamheterna leda mot färre motstridiga krav, rimligare arbetsbelastning och mer professionellt inflytande. Resultaten indikerade också att organisationens öppenhet gentemot de anställda hade stor betydelse för studiernas samtliga utfallsvariabler. För studie IV användes enkätdata från olika välfärdsarbetare, verksamma inom två kommunala organisationer. Resultaten visade att organisatoriska resurser förklarade mer varians i organisationsidentifikation och organisationsstolthet, jämfört med arbetsgruppsresurser.

Viktiga slutsatser av avhandlingen är att de psykosociala kraven som ställs på
välfärdsarbetarna behöver vara i balans med de organisatoriska resurserna för att skapa och upprätthålla en tillitsrelation välfärdsarbetare-organisation emellan. Vidare pekar resultaten på att organisationerna främst behöver utveckla och upprätthålla mer personalorienterade attityder och förhållningssätt gentemot anställda och säkerställa dialog samt öppenhet på alla organisatoriska nivåer. Sådana organisatoriska attityder och förhållningssätt antas leda till balanserade psykologiska kontrakt mellan anställda och organisation, som på sikt kan förbättra
en organisations stabilitet, kontinuitet och ytterst kvaliteten för dem som verksamheten är till för.