Åsa Tjulin: ”Läraren ska vara katalysator för studenterna”

Möt en av mottagarna av Pedagogiskt pris 2015

2015-02-20 | Utbildning

Läraren ska skapa förutsättningar för studenternas lärande och handleda dem till reflektion och kritiskt tänkande. Det menar Åsa Tjulin som får pedagogiska priset 2015 i kategorin pedagogisk ledning.

 

 Det pedagogiska priset i kategorin pedagogisk ledning går till Åsa Tjulin för att hon har varit drivande i folkhälsoprogrammets arbete med att införa ett nytt sätt att bedriva undervisningen vid programmet, något man valt att kalla student-aktivt lärande. Åsa började arbeta på MDH hösten 2013 år på en tidsbegränsad tjänst som lektor på folkhälsoprogrammet.
– Folkhälsovetarna hade fått högsta betyg av universitetskanslersämbetet (UKÄ) i utvärderingen och hade fått kvalitetspengar. Därmed fanns tid och resurser till pedagogisk utveckling och möjlighet att se hur utbildningen kunde bli ännu bättre, säger Åsa Tjulin.

Åsa kom från Linköpings universitet, där hon undervisat och forskat på hälsouniversitetet. Där arbetade man sedan länge med problembaserat lärande (PBL) i hela utbildningen. Vid MDH fanns det inte något tydligt förhållningsätt uttalat.
– Jag vill veta vad vi som lärare vill uppnå med utbildningen, förutom examinationsmålen, och hur jag som pedagog ska se på lärande och min roll som lärare. Det handlar om mer än undervisningsformer och verktyg för mig. Jag tycker att det är viktigt att man har en gemensam strategi, säger Åsa Tjulin.

Nya studenter, nytt sätt att undervisa

Åsa Tjulin anser att högskolan måste börja tänka på ett nytt sätt när det gäller lärande
eftersom studenter idag inte kan jämföras med tidigare generationer.  Samtidigt sker också saker i omvärlden som påverkar vad studenterna behöver kunna när de kommer ut i arbetslivet. Hon menar att det blir allt viktigare att kunna ta initiativ, vara kreativ, ta ansvar och att kunna lösa problem själv på arbetsplatserna. Det finns inte heller någon som står och talar om vad de som nyutbildad ska göra, utan de flesta måste skapa sina egna arbetsuppgifter.
– Folkhälsovetare är ensamma i sin yrkesroll, men möter ofta många människor och måste därför lära sig att hantera andra perspektiv än sitt eget. De måste vara öppna för åsikter och kunna ta en handledarroll när de kommer ut i arbetslivet. Vi kan, genom att bygga upp ett pedagogiskt förhållningssätt med student-aktivt lärande, hjälpa våra studenter att bygga sin egen kompetens och förstärka de egenskaper som de redan har.

För att ta fram riktlinjer för hur folkhälsoprogrammet skulle kunna arbeta mer i enlighet med PBL hörde Åsa av sig till sina tidigare kollegor i Linköping. De höll en handledarkurs för alla lärare vid MDH:s folkhälsoprogram, vilket gav en bra början.
– Vi köpte inte Linköpings sätt att arbeta rakt av. Det innebär att vi valde att inte arbeta exakt med PBL, utan istället gör vi vår egen variant som vi kallar för student-aktivt lärande. Men kursen gav oss insikten om vad det innebär att leda och att handleda. Att vi gick kursen samtidigt som vi genomförde arbetssättet i studiegrupperna gjorde att vi fick uppföljning direkt.

Studenterna skapar kunskap själva

När man arbetar med student-aktivt lärande genomsyrar det lärarnas sätt att tänka.
– Jag handleder och finns där för studenterna, som en slags katalysator. Själva lärandet är något som studenterna skapar själva på olika sätt. Jag skapar förutsättningar för att de ska lära sig och därför gör jag mycket innan kurserna startar och har en uttänkt strategi. Målet är att studenterna ska bygga upp en kunskapsbank som blir större ju mer de utvecklas, säger Åsa.

Det nya arbetssättet innebär att man använder en mix av olika pedagogiska verktyg vilket innebär att man till viss del ersätter de traditionella föreläsningarna där studenterna, enligt Åsa, inte alltid har förståelse för vad och varför de gör något, till ett student-aktivt lärande med reflektion och kritiskt tänkande.

För lärarna innebär det att de numera handleder grupper om 6-9 studenter var. De hör hur studenterna resonerar och kan utmana dem genom att ställa frågor.
– Mina kollegor tycker att det är roligare att vara lärare nu när de får vara med i gruppdiskussionerna och höra hur duktiga studenterna är. Det jag uppskattar är också att vi gemensamt, i hela arbetslaget runt folkhälsoprogrammet, tillsammans är med och förändrar det pedagogiska förhållningssättet. Vi ser vad vi kan göra för att uppnå målen i utbildningen, säger Åsa Tjulin.

Ny roll för lärarna

En stor skillnad för lärare som tidigare haft eget kursansvar är att man nu arbetar som team och man är därmed flera kursansvariga som kan hjälpas åt att handleda studenter.
– Det minskar sårbarheten och ger möjlighet att lämna lärarrollen och tänka som ett team, säger Åsa Tjulin.

Mycket av studierna sker i grupparbeten, där handledaren träffar studenterna och berättar om ämnet. Sedan för gruppen diskussioner och identifierar vad de vet och vad de är nyfikna på och formulerar utifrån det ett eget syfte. För studenterna blir det mer inspirerande att få ta fram kunskap om det man är intresserad av och för att samarbetet i gruppen ska fungera skriver studenterna gruppkontrakt om vilka regler som gäller.
– I en traditionell föreläsning vet läraren allt och studenterna behöver inte göra så mycket, men i det här nya sättet att undervisa ger lärarna inga svar, utan de är lite jobbiga och låter studenterna ta reda på svaren. Det tror jag är ett av de bästa sätten att lära sig, säger Åsa Tjulin.

Oväntat pris

Att bli utsedd till pristagare var inget Åsa Tjulin förväntade sig.
– Jag är helt överväldigad! Det var väldigt oväntat. Jag hade ingen aning om att jag var nominerad. Det är också fantastiskt roligt att MDH uppmärksammar det pedagogiska arbetet vid högskolan.

För de 25 000 kronor hon får i samband med prisutdelningen vid Akademisk högtid den 24 april i Västerås konserthus skulle hon vilja åka på något slags utbyte med ett universitet som arbetar med att ta ut sina studenter i verkligheten, exempelvis besök hos hemlösa eller i socialt utsatta områden.