Entreprenörskap – ett kommersiellt koncept i skola och offentlig sektor

2017-06-01 | Utbildning Forskning/Samverkan

Den 8 juni försvarar Karin Axelsson sin doktorsavhandling i innovation och design på MDH i Eskilstuna. Hennes forskning handlar om entreprenörskap strategi och förändringsarbete där hon har undersökt hur regeringens strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet (2009) förankrats och utvecklats i praktiken. Resultatet visar att det är stora skillnader mellan den skrivna strategin och vad som sker ute i klassrummen.

 

Karin Axelsson och bild på hennes avhandling.

Karin Axelsson är doktorand inom innovation och design på MDH. Tidigare har hon haft flera olika roller på högskolan, bland annat som vicerektor för samverkansfrågor och som en av de drivande krafterna i utvecklingen av konceptet för Idélab som hjälper studenter, forskare och medarbetare att göra idéer till verklighet. Parallellt med forskningen undervisar hon på Innovationsprogrammet.

– Jag tar mig an uppgifter med stort driv och tror på att ta tillvara goda idéer. Personer med olika bakgrund och erfarenheter ger oftast de bästa förutsättningarna för att skapa nya tankesätt. Goda idéer fungerar ungefär som det fungerar med svamp i skogen, där det finns en finns det oftast flera, säger Karin Axelsson.

2009 införde regeringen en strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet. Där framgår det att det ska vara lika naturligt att bli egenföretagare som att bli anställd. Det står också att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom utbildningssystemet. Att lansera strategin och genomföra efterföljande ändringar i skolans läroplaner innebar att regeringen tog ett aktivt beslut att föra in ett kommersiellt begrepp i en ny, offentlig kontext.

– Jag har undersökt vad som hänt med ”entreprenörskap i skolan” och utfört studier bland lärare från förskola upp till vuxenutbildning. För att ta reda på hur framtidens lärare kommer att jobba med entreprenörskap i skolan har studier även genomförts på lärarutbildningar på universitetsnivå. Jag har tittat på vad strategin inneburit inom utbildning i praktiken och hur lärare arbetar med entreprenörskap i skolan. Parallellt har jag undersökt hur ett kommersiellt begrepp – entreprenörskap – introduceras i en offentlig miljö. Vad står egentligen i strategin och hur omsätts det i praktiken?, säger Karin Axelsson.

Det var mycket som förvånade Karin Axelsson under arbetets gång. Hon beskriver hur hon gick ut för att söka efter entreprenörskap, men fann något annat:

– Jag förundras över att det skiljer så mycket mellan den skrivna strategin och vad som händer ute på skolorna. Först blev jag upprörd, men insåg ganska snart att det som sker verkar helt vettigt och rimligt utifrån strategins introduktion där det lämnats till förskolelärare och lärare att fylla på med eget innehåll. Detta sker trots att de flesta saknar både utbildning och praktisk erfarenhet av entreprenörskap. Att lärare egentligen bara agerar entreprenöriellt, i enlighet med tankarna på entreprenörskap i skolan. Att strategin inte följs får en del oanade konsekvenser, vilket jag diskuterar i min avhandling.

Baserat på tidigare erfarenheter kunde Karin Axelsson se att det ofta finns en övertro och en naiv inställning till strategier och styrdokument. Hon menar att allt för många tror att allt löser sig automatiskt så snart strategierna formulerats och antagits. En levande strategi kräver kontinuerligt arbete och det är där det brister mellan verklighet och strategi.

– Jag vill att forskningsresultatet ska användas som underlag för diskussion och reflektion bland förskolelärare, lärare och ledningsfunktioner kring entreprenörskap i skolmiljö. För beslutsfattare och politiker är materialet även viktigt som kunskapskälla kring vad som händer när man applicerar ett kommersiellt begrepp i en offentlig kontext. I många kommuner och statliga myndigheter förs begrepp in från den privata sidan, utan kunskap om vad det egentligen innebär, säger Karin Axelsson.  

Länk till MDH:s kalender