Flyktingguide/språkvän – ger bättre integration och motverkar främlingsfientlighet

2016-10-13 | Forskning/Samverkan

Forskare vid Mälardalens högskola (MDH) har gjort den första externa utvärderingen av verksamheten flyktingguide/språkvän - från uppkomst och etablering till regional och nationell spridning och samordning. Resultaten visar att de möten som skapas är viktiga för den praktiska integrationen av nyanlända även om det finns en del hinder på vägen.

Verksamheterna som finns på cirka 120 orter i Sverige bidrar idag till att nyanlända får tillgång till sitt första etablerade sociala nätverk och får snabbare inblick i det svenska samhället via informella kontakter. Det handlar om ett ömsesidigt relationsbyte som syftar till att öka kunskap och förståelse om varandra. 
 
– Vi har identifierat styrkor, svagheter, risker och möjligheter i förhållande till verksamhetsmål på lokal, regional och nationell nivå. Det ger goda förutsättningar för förbättringsarbete och underlättar för fler kommuner att starta igång, säger Osman Aytar, docent i socialt arbete vid MDH.
 
I studien har Osman Aytar bland annat utvärderat verksamheten i Eskilstuna som påbörjades 2006 i samarbete med Rädda barnen och Röda korset. Arbetsmodellen har använts av flera regioner och även nationellt efter en framgångsrik etablering och informationsspridning till andra kommuner. Han har analyserat dokument, gjort observationer vid gruppmatchningar samt kvalitativa intervjuer med språkvänner och nyanlända med olika bakgrund, kön, ålder, yrke och civiltillstånd.
 
– Det finns ett stort intresse och engagemang hos bägge parter - att träffas över etniska, kulturella och sociala gränser ger mervärde. Förutom att det skapar mötesplatser för ömsesidigt lärande och bidrar till integration i praktiken, motverkar det fördomar, främlingsfientlighet och rädsla för nya kulturer och nya länder, säger Osman Aytar.
 
Men enligt Osman Aytar finns det också mycket kvar att jobba på och utveckla. Tidsbristen upplevs vara ett problem för att träffas. Några andra exempel på områden som kan utvecklas är flera nya mötesplatser, erfarenhetsutbyte mellan verksamheter och fler engagerade eldsjälar.
 
– Min förhoppning är att verksamheterna runt om i Sverige går igenom de förbättringsförslag som föreslås i studien och fortsätter utveckla och sprida kunskap till andra kommuner som vill göra liknande satsningar för att bidra till stärkt språkutveckling och ökad känsla av platsidentitet för de människor som vill bli en del av det svenska samhället, säger Osman Aytar.