Förändrad attityd till mångfald och invandring i Sverige

2016-12-22 | Forskning/Samverkan

Svenskar har blivit mer positiva till arbetskollegor med utländsk bakgrund, men mer negativa till andra kulturer och religioner, framförallt islam. Det som är paradoxalt är att de som har minst kontakt med invandrargrupper är de som är mest negativt inställda, säger Mehrdad Darvishpour, lektor i socialt arbete och medförfattare till boken Mångfaldsbarometern – tio års attitydsmätningar till mångfald och invandring.

 

I boken redogör och analyserar Mehrdad Darvishpour, MDH, projektledaren Fereshteh Ahmadi, Högskolan i Gävle samt Orlando Mella och Irving Palm, Uppsala universitet, för statistik som visar bland annat att sju av tio svenskar uppger sig vara positiva till mångfald i det svenska samhället, samtidigt som andelen människor med extremt negativa attityder ökar.
– Attityder mot flyktingströmmar, muslimer och vissa kulturers möjligheter att anpassa sig till svenska förhållanden har försämrats. Den senaste Mångfaldsbarometern visar att nästan hälften av dem som bor i Sverige, kvinnor som män, hävdar att alla religioner inte har samma värderingar och särskiljer då framförallt islam, säger Mehrdad Darvishpour och tillägger att även andra studier visar mer eller mindre på samma resultat.

En framgångsfaktor för att motverka fördomar och rasism i samhället, enligt boken, är ökad inkludering av invandrade grupper i arbetslivet. Samtidigt kan negativa attityder till mångfald och invandring öka risken för exkludering och diskriminering av utrikesfödda och framförallt flyktingar.
– Det är en ond cirkel. En ökad negativ attityd till mångfald kan försämra villkoren för att människor med utländsk bakgrund får samma möjligheter som inrikesfödda. Jag tror att den kraftiga ökningen av negativa attityder under senare år delvis bottnar i den stora flyktingströmmen under 2015 och delvis kan vara resultat av ett ökat inflytande av invandrarfientliga krafter, som får allt mer legitimitet i den politiska sfären, säger Mehrdad Darvishpour.

Men studien visar också att svenskarna är mer positiva till att ha kollegor och studiekamrater som kommer från andra länder, eftersom den ökade invandringen har medfört att många i Sverige kommit i kontakt med personer av utländsk härkomst på ett eller annat sätt. Det kan handla om kontakt med nyinflyttade i grannskapet, på arbetet, i skolan, i ett parförhållande eller liknande.
– Kvinnor och yngre svenskar har bättre erfarenheter av invandrare än äldre och män. Även högutbildade personer är mer positiva till invandrare än lågutbildade. Det kan bero på att de har säkrare positioner i arbetslivet, oftare reser utomlands och har mer kontakt med människor från andra länder. Det kan även bero på att de har mer kunskap om fördelarna med mångfald och har svårare att motivera en negativ attityd till mångfald och invandring, säger Mehrdad Darvishpour.

​Läs boken Mångfaldsbarometern – tio års attitydsmätningar till mångfald och invandring.