Fördelningen av forskningsmedel hotar Sveriges konkurrenskraft

2011-05-16 | Forskning/Samverkan

Forskningsanslagen har aldrig varit större. Men samtidigt hotas såväl landets kompetensförsörjning som konkurrenskraft, om dagens forskningspolitik får fortsätta. Forskningsresurser ligger oanvända samtidigt som vissa lärosäten har svårt att uppfylla kraven på ökad kvalitet och behålla sina examensrätter. Nu reser sig företrädare för näringslivet, offentlig sektor, forskare och rektorer och går gemensamt ut i en ”Vitbok i färg” för att belysa den allvarliga problematiken. Vitboken presenteras i en forskningsdebatt i riksdagen den 17 maj.

Aldrig förr har så mycket pengar tilldelats forskningen som nu. Den senaste forskningspolitiska propositionen Ett lyft för forskning och innovation var en efterlängtad satsning med fem extra miljarder. Här drogs de breda penseldragen som en god grund för svensk forskning. Men det återstår fortfarande ett antal justeringar med penseln innan hela bilden av det fulländade forskningslandskapet målats klart.

Redan nu syns allvarliga konsekvenser av dagens forskningsfinansiering. Det senaste scenariot är de uteblivna examensrätterna för lärarutbildningen, där bara 32 av 59 ansökningar beviljades. Hela 24 avslogs därmed hos de 21 universitet och högskolor som ansökte. De skärpta kraven på att allt fler vetenskapligt kompetenta lärare ska vara verksamma i den högre utbildningen för att universitet och högskolor ska erhålla olika examensrättigheter välkomnas av såväl högskolesektorn som arbetsgivare.

- Men idag haltar förhållandet mellan ökade krav och resurser och kvalitet blivit samma sak som pengar. I detta måste staten ta sitt ansvar för landets kompetensförsörjning, säger Karin Röding.

- Det är absolut nödvändigt att regeringen vidtar åtgärder avseende fördelningen av delar av forskningsresurserna inför den kommande forsknings- och innovationsproposition, annars står Sverige inför stora framtida problem med kompetensförsörjningen och företag som flyttar utomlands, säger Karin Röding, rektor vid Mälardalens högskola

Ett annat oroande faktum är utflyttningen av stora företag.
- Ett av skälen till att företagen ska vilja stanna kvar är att universitet och högskolor kan erbjuda bra forskning som stärker företagens egna satsningar och investeringar i Sverige. Företagen har behov av tillämpad och behovsmotiverad forskning och en innovationspolitik så att de kan utveckla sin verksamhet här i landet. Dagens forskningspolitik gynnar inte detta idag, något som måste förändras om Sverige ska kunna stärka sin position i en allt tuffare global konkurrens, säger Karin Röding.

Riksdagsdebatten ”Hjärnbrist” den 17 maj lyfter frågor och utmaningar kring forskning och regional utveckling - vad händer om kompetensen flyr regionen? Här samlas näringsliv, offentlig sektor forskningsfinansiärer, politiker, rektorer och forskare för att prata om framtidens forskningspolitik. Det är tydligt att frågan engagerar. I samband med debatten presenteras en ”Vitbok i färg – tio inlägg om svensk forskningspolitik”.

Paneldeltagare i riksdagsdebatten HJÄRNBRIST

Huvudtalare: Åke Svensson, VD Teknikföretagen
Maria Wetterstrand, vice ordförande Näringsutskottet
Peter Honeth, statssekreterare Utbildningsdepartementet
Madelene Sandström, VD KK-stiftelsen
Helena Malmqvist, Head External Research, ABB Corporate Research
Karin Röding, rektor Mälardalens högskola

Datum: tisdag 17 maj, 2011
Plats: Förstakammarsalen, Östra Riksdagshuset, ingång Riksplan Norrbro
Tid: Debatt 13.00-14.15, inleds med nätverkande lunch 12:15

Här kan du se debatten

Debattartikel i Ny Teknik 17 maj 2011