Från aupair till doktor i handikappvetenskap

Nina Klang har disputerat

2012-07-06 | Forskning/Samverkan

För cirka 11 år sedan lämnade Nina sitt lärarjobb i Ryssland för att istället åka till Sverige och jobba som aupair. Hon är fortfarande kvar, men nu är hon doktor i handikappvetenskap vid Örebro universitet och undervisar i specialpedagogik på Mälardalens högskola.

Under tiden som ämneslärare i engelska och tyska på gymnasiet och lågstadiet, i Ryssland, arbetade Nina även som privatlärare för barn som behövde extra hjälp. Det lade grunden för hennes stora intresse för barn i behov av särskilt stöd, vilket var en anledning till att hon efter en tid i Sverige började läsa på Mälardalens högskola.

Nina gick det tvärvetenskapliga magisterprogrammet CHILD på Mälardalens högskola. CHILD finns idag inte kvar som magisterprogram, men däremot som en aktiv forskargrupp.

ICF-CY

Under studietiden blev Nina erbjuden att arbeta som forskningsassistent i ett projekt som handlade om barn med funktionshinder och stödinsatser för dem i Ryssland. I det projektet använde man sig av klassifikationen ICF-CY, vilket står för International Classification of Disability Functioning and Health – Child and Youth-version. Klassifikationen är utvecklad av WHO, bland annat för att tidigare forskning  har kritiserat att stöd till barn med funktionsnedsättningar utformas med utgångspunkt i enbart den diagnos de har. Barns behov beror ju på så mycket mer än bara de diagnoser de får. vanligtvis tas det inte tillräcklig hänsyn till den miljö barnen befinner sig i eller andra faktorer som påverkar deras tillvaro.

WHO:s nya klassifikation utgår mer från varje barns hela situation och inte bara diagnosen. Den undersöker även barnets vardagsfungerande och den fysiska och sociala miljön runt barnet, exempelvis vad som finns i barnets miljö som kan underlätta för barnet. Klassifikationen ska beskriva barnets hela situation mer funktionellt och kompletterar andra WHO:s hälsoklassifikationer.

Ninas disputation

ICF-CY-klassifikationen är väldigt omfattande och innehåller 1400 koder. I sina studier har Nina låtit professionella , exempelvis specialpedagoger, sjukgymnaster och arbetsterapeuter prova ett instrument baserat på den här klassifikationen. Många av försökspersonerna tyckte att klassifikationen var användbar och gav en bättre helhetsbild av barnen, samtidigt som de tyckte att instrumentet var svårt att använda.

Avhandlingen visar även att det kan vara svårt att objektivt beskriva hur barn fungerar i vardagen, eftersom det kan påverkas både av bedömarens uppfattningar och av de möjligheter barnet får i sin miljö.

- Resultatet visar också att man behöver använda alla komponenter tillsammans för att ge en rättvis bedömning hur barnet fungerar i vardagen, säger Nina.

En del i forskningen var utbildning i klassifikationen och Nina undersökte hur professionellas dokumentation ändrades efter att de hade använt klassifikationen under ett år. Det visade att de professioner som var mer medicinskt inriktade såsom till exempel sjukgymnaster och arbetsterapeuter började fokusera mer på barnens vardagsfungerande och miljö efter utbildningen. Resultaten tyder på att klassifikationen också kan utgöra stöd för flera olika yrkesgrupper som samverkar kring barnen att ha bredare fokus på barnets livssituation.

Framtiden

Ninas stora intresse är frågor kring kartläggning och pedagogisk bedömning. Hon är intresserad av hur man kan hitta varje barns utvecklingspotential och ge bästa möjliga stöd till varje individ. Nina har gått kurser i pedagogisk bedömning och likvärdighet i bedömning vid Forskarskolan i pedagogisk bedömning och har sökt projekt inom området.

- Nu kommer jag att fortsätta min forskning kring klassifikationen ICF-CY och dess användning i tvärprofessionella team som arbetar med barn och ungdomar med funktionsnedsättningar, säger Nina.