Inger K Holmström forskar för bättre och säkrare vård

2015-03-15 | Forskning/Samverkan

Som barn ville Inger bli hajforskare och under gymnasietiden var planerna att läsa litteraturvetenskap. Men starten på hennes karriär som forskare inom området hälsa och välfärd blev sjuksköterskeutbildningen på Vårdhögskolan i Västerås. Idag är hon professor i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola och driver ett flertal forskningsprojekt som handlar om patientcentrerad kommunikation och sjukvårdsrådgivning.

 

 

– Mina föräldrar ville att jag skulle bli läkare men jag tyckte att det verkade mer spännande att bli sjuksköterska istället. Dock är jag fortfarande svag för litteratur och kan läsa upp emot fem böcker i veckan, säger Inger K Holmström.

Vid 23 års ålder blev hon färdigutbildad sjuksköterska och hade planer på att vidareutbilda sig till barnmorska. 
– Förutom de oändliga karriärmöjligheterna som sjuksköterskor har så påverkade livet i övrigt mitt val. Jag hade fött två barn i rask takt och arbetade även med att vårda för tidigt födda och sjuka bäbisar. Under den här tiden erbjöd också barnsjukhuset i Uppsala mig att gå specialistutbildningen barnsjuksköterska vid universitetet.

Specialutbildningen innehöll en hel del forskning och det var där Inger fick visa framfötterna. När en kursledare uppmuntrade henne att satsa på forskningen blev hon så kittlad av tanken att hon snart började läsa en magisterutbildning med vårdpedagogik som huvudämne. Under studietiden lyfte hon luren och frågade sin blivande handledare vid Uppsala universitet om de hade plats på forskarutbildningen. Hon fick snabbt den vändande frågan om hon kunde komma in redan dagen efter.
– Det var det här berömda bananskalet!
Inger anser att tiden som doktorand var spännande och lärorik. Hennes avhandling handlade om att utveckla sjuksköterskors och läkares kompetens för ett bra bemötande och en bra kommunikation, något Inger studerat redan under sin magisterutbildning.
– Men den egentliga anledningen till att jag kom in på området var för att jag själv hade jobbat som telefonsjuksköterska under två år och hade insett att det inte fanns någon forskning att luta sig mot. Det behövdes forskning så att vi kan försäkra oss om att det blir bra för patienten och att vi får kunskap om hur man egentligen för ett bra samtal.

Kommunikation och pedagogik

Kort efter disputationen fick Inger en forskarassistenttjänst finansierad av Vetenskapsrådet - samma år som hon också blev docent. Det treåriga projektet syftade till att utveckla sjuksköterskans kommunikation och pedagogik i telefonrådgivningssamtal. År 2012 tillträdde hon som professor i vårdpedagogik vid Örebro universitet men på grund av långt pendlingsavstånd från Uppsala valde hon att i augusti 2013 börja arbeta och forska vid MDH.
– MDH är ett lärosäte som ligger i framkanten och har mycket ambitioner. Här jobbar man hårt för att skapa god forskning, forskarutbildning och samproduktion. Jag trivs jättebra och har mycket trevliga kollegor. Det som gläder mig mest är det goda samarbetet som högskolan har med företagen i regionen. Förutom att det är roligt och stimulerande att samverka skapar det också nya möjligheter för forskare att generera kunskap för värde och nytta.

Könsbundna skillnader

2014 blev ett genombrottsår för Inger, trots att hon har varit forskare länge. Hon syntes i media och blev inbjuden till många arbetsplatser för att prata om sin forskning – både lokalt, nationellt och internationellt. Bland annat var hon på en konferens med verksamhetschefer för 1177 i hela landet och presenterade sina visioner för hur man kunde bygga bra och säker telefonrådgivning i Sverige. Enligt lag ska hälso- och sjukvården samt tandvården, ge vård på lika villkor för hela befolkningen. Men Ingers forskning visade att det fanns ojämlikheter mellan kvinnor och män vid sjukvårdsrådgivning via telefon.
– När vi analyserade samtalen insåg vi att de leder till olika utfall. Män fick oftare en läkartid och kvinnorna fick istället råd om egenvård och uppmanades att vänta och se. Verksamhetscheferna tyckte att det var besvärande att de fick olika råd och började snart även beröra andra aspekter av ojämlikhet, så som ålder och etnicitet. Det satte igång en hel del tankar om patientsäkerhet i verksamheterna.

Hennes medverkan resulterade i ett nytt samarbete med 1177 - en studie för ett mer jämlikt bemötande av män och kvinnor vid telefonrådgivning.

Öppna och slutna frågor

Annan forskning inom telefonrådgivning som Inger har gjort visar att patientsäkerheten blir högre om uppringaren till sjukvårdsrådgivningen får svara på öppna medicinska frågor istället för slutna frågor, om sitt eller anhörigs sjukdomstillstånd.
– Till skillnad från slutna frågor som besvaras med ja eller nej, kan uppringaren berätta och ge mer information om symptomen. Vi har också observerat att om en person ringer flera gånger på kort tid i samma ärende finns det risk för att det är allvarligt eller nödfall och även att om en person ringer för till exempel sin sjuka sambo, är chansen stor att all information inte kommer fram och fel eller otillräcklig sjukvårdsrådgivning ges.

Forskning för bättre vård och omsorg

Inger medverkar just nu i ett stort internationellt projekt som sker i samarbete med forskare från Norge, Holland, USA och även några av världens främsta kommunikationsforskare. Projektet syftar till att kartlägga samtal mellan vårdgivare och äldre vårdtagare för att slutligen utveckla en webbaserad interaktiv utbildning.
– Vår förväntning är att få in ett stort material som kommer att möjliggöra jämförelser och analyser inte bara i Sverige utan också länderna emellan. Det kommer att skapa en bra bas för den webbaserade interaktiva utbildningen som kommer att erbjudas vårdpersonal och studenter.

Hon berättar att projektet i sig är unikt eftersom mycket av den kommunikationsforskning som finns inom vården har gjorts mellan patient och läkare - inte mellan patient och de som träffar patienter på en daglig basis.
– Det viktigaste med min forskning är att den är hands on och praktiskt användbar för verksamheter eftersom jag jobbar med patient- och kliniknära forskning.

Fakta om Inger K Holmström

Ålder: 54 år
Bor: Uppsala
Familj: Två vuxna barn, Sara och Sofia, två barnbarn, sambo som är professor i psykologi vid Uppsala universitet
Fritidsintressen: Träna på Friskis och svettis 3 dagar i veckan (Inger har gjort det i 20 år – vilket är över 5 000 pass), gå på konstutställningar, operor och konserter.
Bästa film: Döda poeters sällskap
Favorit CD: Springsteen – Born to run
Senast lästa bok: Selma Lagerlöf – Gösta Berlings saga