Invandrarkvinnans situation i samhället diskuterades

2015-04-01 | Omvärld

I slutet av mars hölls ett seminarium i riksdagen om invandrade kvinnor och deras döttrars situation på arbetsmarknaden, i hemmet och i samhället. En av de medverkande vid seminariet var Mehrdad Darvishpour, doktor i sociologi och lektor i socialt arbete vid Mälardalens högskola (MDH), som anser att Sverige har mycket kvar att jobba på.

Tidigare forskning visar att många invandrarkvinnor har bidragit till att bygga upp det svenska välfärdssamhället genom att utföra de lågt avlönade och slitsamma jobben inom industri och vård- och omsorgssektorn. Idag genomför regeringen flera insatser för att höja utbildningsnivån och möjliggöra eventuell kompetensutveckling. Till exempel erbjuds coachning och även bidragsstöd om mannen stannar hemma med barnen.
– Tyvärr räcker inte detta. Vi behöver öka och effektivisera insatserna. Utrikesfödda kvinnors deltagande i arbetslivet har knappt ökat på senare år. År 2011 låg det på samma nivå som 2006, det vill säga cirka 57 procent, säger Mehrdad, som fick berätta om sin forskning kring familj, makt och jämställdhet.

 

 

Tillsammans med Mehrdad deltog bland andra arbetsmarknads-departementets sakkunnige Milischia Rezai, riksdagsledamöterna Amineh Kakabaveh (V), Per Westberg (M), Arhe Hamednaca (S) samt forskarna Wuokko Knocke och Fereshteh Ahmadi. 

– Över hundra personer kom och lyssnade på våra diskussioner kring regeringens och samhällets insatser för att stärka invandrarkvinnans situation vad gäller utbildning, arbetsliv och status. Det var en mycket viktig och givande dag, säger Mehrdad.

Vid seminariet presenterades också en nationell studie som visar att invandrarkvinnor tar allt större ansvar för hemarbete och barnomsorg vilket leder till att de ofta arbetar deltid och inte sällan inom vård-, omsorgs- och handelsyrken – där även deltidsarbete är vanligt förekommande. 
– Arbetslivet för kvinnorna är inte optimalt. Till exempel kan de inte få ut full ersättning vid mammaledighet. Sverige bör arbeta för att höja status för lågt kvalificerade arbeten genom att satsa på att höja lönerna och skapa fler möjligheter till fast anställning, säger Mehrdad.

Oavlönat och ofrivilligt hushållsarbete hindrar kvinnan från att frigöra sig från hemmet och leder till sämre nätverk och hälsa, lägre inkomst, mindre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshet. Enligt Mehrdad är förklaringarna till utsattheten flera.
– Det är en ond cirkel. Kvinnorna har stora krav på sig, både inom sin familjerelation men också av samhället. Bilden av gruppen är heller inte helt rättvis. Fördomarna om invandrarkvinnor är att de är lågutbildade och utsätts för våld och förtryck. Konsekvenserna av detta är många men märks tydligt när kvinnor med hög utbildning får dålig bemötande när de till exempel söker ett arbete, säger han. 

Under dagen informerades det om att nya åtgärder och förslag som syftar till att förbättra kvinnans situation på arbetsmarknaden arbetas fram just nu.
– I det kommande arbetet hoppas jag att makthavarna lyssnar till kvinnorna och deras egna upplevelser istället för att själva utdefiniera problemen och behoven. Det behövs fler individorienterade åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för hela gruppen, säger Mehrdad.