"Jag hoppas att ni inte vänder dem ryggen, att ni inte blundar för dem"

2015-01-19 | Forskning/Samverkan

Så avslutade Fadime Sahindal sitt tal i riksdagen under ett seminarium om våld mot kvinnor. Hon var 26 år och ville ha friheten att själv välja sin egen pojkvän. På onsdag, den 21 januari, är det 13 år sedan hon mördades av sin far på grund av att hon var förälskad i en svensk man. Än idag lever cirka 70 000 unga i åldern 16-25 år i hedersförtryck, enligt en enkätundersökning som Ungdomsstyrelsen gjort.

Vid Mälardalens högskola (MDH) arbetar forskaren Mehrdad Darvishpour, doktor i sociologi och lektor i socialt arbete. Han har tillsammans med Pirjo Lahdenperä, professor i pedagogik vid MDH, gjort en ny kunskapsöversikt om hedersproblematik i svenska skolor.
 

 

 

– Utifrån det material vi har analyserat kan vi inte se många tecken på att hedersproblematiken i skolorna har minskat, trots regeringens och myndigheters olika satsningar. Man bör ta detta på största allvar och arbeta för att få en klarare bild av insatsernas effekter och brister, säger Mehrdad Darvishpour. 
 
Studier bekräftar att hedersproblematiken är en betydande svårighet i skolorna. Mellan 20 och 25 procent av de kvinnliga skoleleverna upplever någon form av begränsning som kan kopplas till hedersrelaterat förtryck. Hedertänkande omfattar inte bara flickor utan även pojkar, som till exempel kan tvingas till giftermål mot sin vilja eller som förmås att utöva våld och förtryck.
 
– Det är ett stort problem som behöver uppmärksammas för att främja jämställdheten i skolan. Vi hoppas att man väljer att göra ytterligare granskningar av de handlingsplaner och åtgärder som regeringen, Skolverket och personalen på olika skolor har genomfört, säger Mehrdad Darvishpour.
 
Syftet med kunskapsöversikten var att ge en bild av hedersproblematiken i svenska skolor samt att redovisa för de åtgärder som skolan rekommenderas att vidta för att komma till rätta med den upplevda hedersproblematiken. För att kunna göra detta analyserade forskarna avhandlingar, vetenskaplig litteratur och artiklar i svenska tidskrifter som behandlade ämnet under 20 år. Man studerade även myndigheters styrdokument samt dataundersökningar som gjorts. 
 
– Den självklara utgångspunkten för skolans arbete med jämställdhetsfrågor är att alla kvinnor och män är lika mycket värda och har rätt till utbildning. Föräldrar ska till exempel inte tvinga flickor att avstå från idrottslektioner, simundervisning och skolresor. Trots att en del forskare anser att bemötandet av hedersproblematiken kan innebära en risk för ökning av problem och rädsla för främlingsfientlighet, kan detta enligt oss inte på något sätt få hindra skolpersonalen att ta itu med problemen och att vara observanta på de negativa konsekvenser som hederstänkande kan medföra, säger Mehrdad Darvishpour.
 
Delegationen för jämställdhet i skolan (DEJA) tilldelade Mehrdad Darvishpour, doktor i sociologi och lektor i socialt arbete, Pirjo Lahdenperä, professor i pedagogik vid MDH samt Hans Lorentz, fil dr. i pedagogik från Lunds universitet uppdraget att göra en kunskapsöversikt över hedersproblematiken i de svenska skolorna. Rapporten publicerades första gången på svenska år 2010. Under 2014 publicerades en uppdatering av kunskapsöversikten som nu även finns på engelska.