MDH:s nya professor brinner för barn och ungdomars rätt till likvärdig utbildning

2016-12-08 | Forskning/Samverkan

Dagens skolsystem riskerar att skapa olika kunskapsnivåer för elever vid olika skolor. Det menar MDH:s nya professor i pedagogik Guadalupe Francia.

Guadalupes forskningsintresse är barn och ungdomars rätt till likvärdig utbildning. Intresset började redan när hon arbetade som lärare och då såg vilken påverkan aktuella frågor i samhället hade i klassrummet.

– Jag är grundskolelärare i botten och har arbetat i socialt utsatta skolområden i Argentina, men även som hemspråkslärare i Sverige. Jag har ofta reflekterat över det som pågår i klassrummet och det har jag sedan utvecklat som forskare, säger hon.

Guadalupe disputerade vid Stockholms universitet år 2000 med avhandlingen Policy som text och som praktik: en analys av likvärdighetsbegreppet i 1990-talets utbildningsreform för det obligatoriska skolväsendet. Studiens fokus var på hur Sveriges stora skolreform under 1990-talet påverkar rätten till likvärdig utbildning. Reformen innebar att utbildningssystemet gick från att vara totalt centraliserat till att bli decentraliserat och kommunaliserat. Avregleringen av den offentliga sektorn öppnade upp för friskolor, rätten till att själv få välja skola infördes och en individualiserad utbildning förespråkades. Nu har det gått över 25 år sedan skolreformen infördes.

– Konsekvenserna av skolreformen är en större nationell ojämlikhet mellan skolor. Vi behöver därför ta ställning till hur mycket vi ska reglera och inte reglera, det vill säga hur mycket vi ska tillåta olikheter, men så att vi ändå garanterar likvärdig kunskap. Man behöver anpassa till individuella skillnader hos elever, men det finns en tendens att anpassa för mycket och då skapar man olika skolgångar för olika elever. Min forskning bidrar till att utveckla strategier för att handskas med den här komplexiteten, säger Guadalupe.

Guadalupe tittar nu på utbildningssystemet utifrån ett barnrättighetsperspektiv. Hon placerar den i relation till social hållbarhet, det vill säga hållbar utveckling kopplat till social och kulturell rättvisa och lika villkor på alla nivåer i utbildningssystemet. Det handlar om frågor som diskriminering, rasism och minoriteters rätt till utbildning så som för romska barn. Barn och ungdomar har inte heller bara rätt till utbildning, utan även att gå i skolan utan våld och därför är det viktigt att se på hur skolor hanterar mobbning.

– För mig är frågan om social och kulturell rättvisa från förskola till högskola det viktigaste. Jag har tittat på nationell nivå, men även europeisk nivå, där vi har väldigt lika syn på rättigheter. Jag tittar framför allt på skillnaden mellan policy och praktik, där mitt fokus är på vilket sätt policyn genomförs i praktiken, säger Guadalupe.

Guadalupe har arbetat på MDH sedan augusti och trivs på högskolan.
– MDH:s betoning på samverkan känns spännande, i synnerhet i relation till mina forskningsfrågor, säger hon.

Korta fakta om Guadalupe Francia
Ålder: 55 år
Bor: Stockholm
Familj: Dotter och partner
Intressen: Fransk kultur och växter.
När jag inte forskar…så umgås jag med kompisar och reser. Jag tycker även om att besöka botaniska trädgårdar i de länder jag besöker.
Favoritbok: Demian av den tyska författaren Herman Hesse som fick Nobelpriset i litteratur 1946.
Favoritfilm: Den blå filmen (från den franska triologin av Krzysztof Kieślowski)
Detta visste du inte om mig: Jag arbetade som frivillig skogsarbetare och planterade gran i Norrland på 1980-talet. Jag gjorde det för att samla in pengar till ett ekologiskt projekt i Uruguay.

Kontaktuppgifter till Guadalupe Francia

Om forskningsmiljön "Studier om social hållbarhet i utbildning" inom utbildningsvetenenskap

Guadalupe Francia är vetenskaplig ledare för forskningsmiljön ”Social hållbarhet i utbildning" inom forskningsinriktningen Utbildningsvetenskap och matematik på MDH.

Forskningsmiljön "Studier om social hållbarhet i utbildning (Studies on Social Sustainability in Education, SOS-ED)" utvecklar och sprider nationell och internationell forskning om social hållbarhet i formella och informella utbildningskontexter genom dialog med såväl forskningssamhället som samhället i allmänhet.

Utifrån ett kritiskt perspektiv syftar SOS-ED forskningsmiljön att uppmärksamma möjligheter och hinder i strävan efter social hållbarhet i formella och informella utbildningskontexter. 

Forskningen inom miljön kretsar kring frågor om social hållbar utveckling relaterade till social och kulturell rättvisa, likvärdighet, demokrati, mänskliga rättigheter, migration, interkulturalitet, diskriminering och ledarskap. Forskningen om social hållbarhet inom formella och informella utbildningskontexter har särskild relevans för studier inom didaktik och pedagogik.