Ökad integration med musik i undervisningen

2016-10-05 | Forskning/Samverkan

Genom att använda sång och musik i undervisningen skapas nya möjligheter till ett bättre integrationsarbete.
Det visar MDH-forskaren Anna Ehrlins studie om musikens betydelse inom förskolan.

Anna Ehrlin är universitetslektor i pedagogik och har ägnat en stor del av sin forskning kring hur sång och musik kan användas inom skolundervisningen. När hon höll sin docentföreläsning den 13 september var musikens roll som integrationsredskap en av de delar som lyftes fram.   
– I det sammanhanget används musik i förskola och skola som ett redskap för lustfylld språkutveckling, social träning och att skapa möten för gemenskap. Sånger, musiklekar och att få möjlighet att spela ett instrument inom kommunala musikskolan blir ett sätt att tillgodogöra sig ett kulturellt kapital i det svenska samhället, säger hon och fortsätter:
– Den forskning vi genomfört visar att arbete med musik i etniskt mångkulturella områden kan vara ett sätt att möjliggöra för barn och elever att bli inkluderade i musikskolans verksamhet, något som annars inte är helt självklart.

Varför är det här ett viktigt ämne att forska kring?
– Jag intresserar mig för ämnet musik och dess funktion och plats i förskola, skola och högre utbildning. Musik är på olika sätt något betydelsefullt för många människor och därför är det intressant och viktigt att öka kunskapen hur ämnet musik kommer till uttryck, tas emot eller förstås av lärare, lärarstudenter och elever.

Vilka är de viktigaste resultaten som du har kommit fram till? Vilka lärdomar kan man dra som är kopplade till dagens undervisning?
– Att det är viktigt att lärare, förskollärare och blivande lärare får möjlighet att utveckla kompetens och säkerhet i att undervisa i musik. Studenter måste få öva sig i att sjunga, att spela och att didaktiskt resonera om musikens plats i undervisningen för att kunna använda musik som ett redskap i undervisning men också för att kunna fästa uppmärksamheten på lärande om och genom musiken i sig själv.

Vidare har Ehrlin forskat kring begreppet entreprenöriellt lärande. Ett pedagogiskt förhållningssätt som bland annat handlar om att utveckla elevers motivation, självständighet, kreativitet och samarbetsförmåga. Begreppet är relativt nytt och någon väletablerad tydlig definition saknas. Ett faktum som problematiseras i Ehrlins studie:
– Varje skola eller förskola har gjort sin egen tolkning och realisering av begreppet. Även om ambitionen i många fall är att uppmuntra till kreativitet och initiativförmåga, så visade lärmiljöernas design att de inte alltid skapade förutsättningar för att utveckla detta, säger hon.