Större fokus på bemötandet av nyanlända barn i skolan

2015-10-26 | Forskning/Samverkan

Antalet nyanlända barn och ungdomar i Sverige har ökat drastiskt de senaste månaderna. Situationen ställer ännu höga krav på skolväsendet och förskolors och skolors förmåga att bemöta dessa individer blir allt mer central. Den 27 oktober anordnar MDH en konferens i Oxelösund om nyanländas lärande och runt 160 personer förväntas delta.

Tidigare i år visade prognosen från Migrationsverket att mellan 81 000 och 105 000 personer skulle komma till Sverige för att söka asyl under 2015. Redan nu har siffran passerat 100 000-strecket och det fortsätter att komma ungefär 9 000 nya asylsökande varje vecka. Det innebär en enorm press på flera samhällsorgan i Sverige, däribland skolan.

MDH bedriver forskning inom både språk, pedagogik och ledarskap inom området nyanländas lärande. Det är forskning som bedrivs i samverkan med flera kommuner för att fånga upp verksamheternas olika perspektiv på situationen för nyanlända barn och unga i förskola och skola. I mars hölls en konferens på ämnet i Katrineholm och nu är det dags för konferensen, Bemötande av nyanlända barn och unga i förskola och skola, i Oxelösund som arrangeras i samverkan med Regionförbundet Sörmland och Oxelösunds kommun.

– Samarbetet med MDH är mycket givande och ger oss bättre förutsättningar att utveckla vår verksamhet. Vi har stor nytta av varandras perspektiv, kunskaper och erfarenheter och tillsammans har vi större chans att ge bra undervisning till nyanlända barn och ungdomar som kommer till Sverige, säger Peter Rasmussen utbildningschef i Oxelösund kommun.

Utmaningar i ledarskapet

Konferensen syftar till att lyfta olika perspektiv på ämnet och MDH har flera forskare på plats. De kommer bland annat föreläsa om mångkultur i förskola och förskollärarutbildning, interaktiv andraspråksundervisning, övergången mellan introducerande och ordinarie undervisning samt utmaningar i ledarskapet.
Pirjo Lahdenperä är moderator under dagen. Hon är professor i pedagogik vid MDH med lång erfarenhet av frågor om mångkulturalitet, skolutveckling och ledarskap.

– Det handlar om hur lärarna tänker pedagogisk när de lägger upp sina lektioner och speciellt i klasser där det finns elever med olika bakgrunder. Då ska man arbeta interkulturellt och ta vara på elevernas kunskaper och bakgrund utan att för den skull göra skillnad på olika grupper. Det är det gemensamma lärandet som blir viktigt, det vill säga att man lär sig av varandras erfarenheter utan att "kulturalisera" elevers bakgrunder, säger Pirjo Lahdenperä.

Konferensen anordnas av Mälardalens kompetenscentrum för lärande, MKL, och vänder sig till förskolepersonal, lärare, rektorer och andra personer med intresse för frågor om nyanlända samt studenter, forskare och lärare inom lärarutbildningen.

Program