Studenter hjälper studenter med samverkansinlärning

2014-12-02 | Student

”Supplemental Instruction” (SI), i Sverige ofta kallat samverkansinlärning, innebär att erfarna studenter stödjer nyare studenter med hjälp av gruppdiskussioner. Centrala drivkrafter inom SI är motivation och nyfikenhet. Nu har ett tvåårigt projekt inom SI startat på MDH.

SI är ett förhållningssätt till lärande som lägger tonvikten på ett självstyrt och kollektivt lärande där förståelsen för ämnet förstärks genom utbyte av tankar och idéer mellan studenterna. Tanken är att den här metoden ska användas i särskilt utmanande kurser för en fördjupad förståelse. Att starta ett projekt inom SI på MDH är ett beslut av rektor Karin Röding och MDH:s projektledare är Marina Bergman.

- Jag har tittat på SI under flera år. Jag är djupt imponerad över SI-ledarnas engagemang och intresse för att få arbeta med detta. Det ska bli spännande att följa de första kurserna som startade vecka 46 och se vad som kommer att hända under de två år som projektet pågår, säger Marina Bergman.

SI utvecklades 1973 vid University of Missouri i Kansas City och har därefter fått stort genomslag. Idag förekommer metoden på över 1 500 högskolor och universitet i ett 30-tal länder. I praktiken innebär konceptet SI att erfarna studenter stödjer nyare studenter med hjälp av gruppdiskussioner. Studenterna får möjlighet att gemensamt jobba fram en förståelse för ett givet ämne genom att ställa frågor, diskutera och bolla idéer med varandra. Grupperna består av allt mellan 5-25 studenter och leds av en så kallad SI-ledare.

15 studenter utbildade till SI-ledare

Hittills har 15 studenter vid MDH utbildats till SI-ledare och 11 lärare/studievägledare har utbildats till mentorer för att kunna stötta SI-ledarna. Johanna Larsson läser andra året på fysioterapeutprogrammet och är en av de nyutbildade SI-ledarna på MDH. I sin roll som SI-ledare träffar hon studenter från första året och hjälper dem igenom en av de svårare kurserna, fysiologi och anatomi.

- Det är en spärrkurs, det är den här kursen som allting bygger vidare på senare i programmet. Därför är det väldigt viktigt att förstaårsstudenterna klarar den för att kunna komma vidare med sina studier. Jag hörde talas om SI för första gången när min bror deltog i projektet vid ett annat lärosäte. Han fick jättebra hjälp på SI-mötena så när vår lärare berättade att projektet även skulle starta här på MDH ville jag gärna delta, säger Johanna Larsson.

Studieteknik, kritisk granskning, presentationsteknik och lagarbete

SI hjälper studenterna på flera sätt. De utvecklar sin studieteknik, sin förmåga för kritisk granskning och övar sig i presentationsteknik och lagarbete. Men framförallt får de sakkunskaper i kursens ämne. Johanna Larsson menar att diskussionerna hjälper studenterna att förstå vad de behöver läsa på mer om. Efter första träffen av totalt åtta känner hon sig nöjd med resultatet.

- Den första träffen gick väldigt bra, det kändes som att eleverna förstod vad som var syftet. Jag är ju inte där som ytterligare en lärare utan vi SI-ledare ska bara leda diskussionerna och hjälpa eleverna att lära sig själva. Det blir också väldigt tydligt för dem själva vad de kan och inte när de försöker förklara för någon annan. Det gäller att de verkligen har förstått innehållet för att kunna sätta egna ord på sina kunskaper, säger Johanna Larsson.

Motivation och nyfikenhet är två viktiga drivkrafter inom SI eftersom tonvikten läggs på ett självstyrt och kollektivt lärande.

- Många studenter kommer till SI-träffarna med känslan att de måste kunna allt för att klara sig, men så är inte fallet. Alla snappar upp och förstår olika saker och dessa möten gör det möjligt för eleverna att sitta ner och hjälpa varandra till förståelse. Det viktigaste är att de vill lära sig, säger Johanna Larsson.

Projektet med SI pågår höstterminen 2014 - vårterminen 2016. Varje akademi har någon eller några kurser som ingår i projektet. Följande kurser ingår:

  • Fysiologi och anatomi
  • Psykologi 1-30
  • Förskolans organisation, uppdrag och innehåll
  • Mikroekonomisk teori
  • Tillämpad termodynamik
  • Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion
  • Objektorienterad programmering
  • Programmering